Nu är glada julen slut slut slut...

Nu är det dags att lämna julen bakom sig, snart är den här igen...
Tänkte göra bokslut över denna jul innan jag släpper den helt.

Det var första julen vi hade alla våra barn, svärdotter och barnbarn hemma. Fullt hus i Åkerby funkade även om kylan var ett minus. Det är så typiskt att kung Bore också stannade hela tiden de var hemma (med några dagars undantag men då vräkte skräpet från himlen ner istället...).






Dottern fick nästan sova under vävstolen och ena sonen nästan bakom TVn men det gick det också. Svärdottern har nog aldrig sovit i en så knarrig säng tre veckor i följd... Tror det var en omställning med tystnaden när hon kom hem för att inte tala om oss som sov i rummet under... Emil som också sov där hördes inte alls men knarret...!! Och jag tror svårdottern blandat ihop knarret med snarkljud eftersom hon påstår att hon stördes av snarkningar både nerifrån och från sidan. Inte har då jag hört något sådant.

Albert och Emil fick förstås mycket av min tid. Emil är en härlig liten kille, för det mesta väldigt tillfreds med livet. Gillar särskilt: Mamma, de lysande ♥grynen och farmors halsband... 

Emil tränade sig på att vända från magläge och till slut gick det. Sedan provade han om och om igen..

Abbe är en "typisk" 3-åring, kan vara väldigt enerverande i sin envishet, men han är bara så härlig och go och hans kommentarer är helt oslagbara. 

Om jag sammanfattar Åkerbyjulen ur Abbeperspektiv blir det så här: 

 

"Tomten e inge bra, jag har redan fått paket, jag behöver inge mer."

Fåret Shaun med farfar, 3!
Abbe kan hjälpa till!
Alfons med Ordning och reda - pengar på fredag och Var sak har sin tid.
Städat inne - sopat och dammsugit, städat ute - skottat. fått lön förstås!





Matat fåren.
Abbe kan! Abbe har själv startat tvättmaskinen - stoppade in några små hinkar och startade... Farfar blev dessvärre inte så glad.
Sparka bowling, Pettson och Findus, lägga pussel, pärlplattor, läsa böcker, krokodilen i bilen - igen den!, julsånger, bada med djuren.. En tant och farbror som hälsade på, kommer de igen? Hej du glade, tag en spade..., Heja! på bowlingen, köttbullar hos Solveig.

När Solveig skulle bjuda på fika och skulle hälla upp mjölk till Abbe sa han bestämt NEJ! Jag ska ju fika! (då tar man inte mjölk). Solveig hämtade julmust och
frågade Är det här fika då? Abbe: Nej, det är tomtedricka.
 Och du!

Här är det lite bus med mamma på Kallax innan de går genom säkerhetskontrollen.








Men nu har de åkt. I Åkerby finns det kvar lite spår av våra gäster...

Ses i mars! Kramar! ♥

Han fattas oss...

Att ha djur innebär mycket glädje, en hel del jobb, ännu mer glädje, tröst emellanåt, 

men det har också sina svåra stunder.

Idag har jag meddelat min älskade dotter att hennes kära Cicero inte finns mer. 

Han insjuknade plötsligt i fredags och vi fick ta det svåraste av beslut. Det var dags.

Sandra fick Cicero när hon var 8 år. De har delat mycket genom åren, både glädje och sorg.

När han var kattbebis fick han åka dockvagn, naturligtvis hade han kläder på sig... 

Han fann sig i det mesta som hans matte hittade på. 

De här två har alltid haft ett speciellt förhållande.

Förutom sin matte hade Cicero en till kärlek, Misan, som tyvärr gick bort för drygt två år sedan.

Större delen av sitt 16åriga liv fick Cicero vara ute som han ville.

Vid ett tillfälle försvann han och var spårlöst borta några dygn, men så en natt hördes ett bekant jamande bakom altandörren och Cicero kom in som om ingenting hade hänt. 

På senare år, med lägenhetsliv, kom selen fram. Inte populärt alls.

Har ni varit på promenad med en bromsande katt? Omöjlig promenad...

Cicero gillade soffan, hela soffan,

men ibland föredrog han en lugn och avskild plats.

Även en lugn katt har sina ryck. 

Fast han var gammal hade han svårt att motstå snören.

 Hedersplatsen.

Den förbjudna sängen med de röda fina kuddarna...

Som sagt: du fattas oss Cicero.

Sov gott!
♥

Tyst i husen...

Så har de åkt. Alla våra barn, stora och små.
Här är tyst, väldigt tyst...
Går här som de två stofiler vi emellenåt är och fyller i tystnaden med typiska Abbekommentarer.
Härligt att ha fått möjlighet att fylla på med barnbarnsmys så länge!

Saknar er massor Abbe och Emil!

Nattligt besök

Emil kan inte sova och passar på att kolla om farmor är vaken.

Skickat från min HTC

Mera Albert

Med lite hjälp leker Albert långa stunder.

 Han tycker mycket om att sjunga, kan många sånger själv och

när det är någon ny som han gillar får man sjunga "igen!", om och om igen...

"...och bilen var för trång, och svansen var för lång..."

Nää, farmor passar inte i tomteskägg.

I svamphuset ryms det många djur!

Ballonger till farfar!

Min farfar fyller år idag!

Hurra hurra hurra hurra!

Om jag hade haft mina ballonger här skulle du fått ha dem i taket farfar!

Skickat från min HTC

Bakverk

En "smutsig" banan ska bli till en banankaka.

Abbe är skeptisk...

Men han är inte sämre än att han kan ändra sig.

Smeten smakade bra!

 Och se så fina kakor det blev! Och goda...

En dag i Alberts liv

Lite barnarbete förgyller tillvaron ibland. 

När han dammsugit gick han ut och skottade snö med farfar.

Men man får ju unna sig nöjen också.

Här är Albert redo för att "sparka bowling".

HEEJA!

 "Nu får du ställa upp dem igen farmor!"

Men nu ska Albert lägga sig och farmor är utvald att natta.

Godnatt så länge!

Fastergos

Faster fick också mysa med brorssönerna.

Finaste främmen!

Snusmumrik

Efter många om och men och  lite godismuta kom nya mössan på.

Time out?

Man kan tro att jag verkligen gått i idé och på sätt och vis stämmer det väldigt bra. Nu har min skånefamilj varit här i drygt två veckor och inte är det många gånger vi passerat ytterdörren. Inga promenader eller lek ute i snön, nej vi sitter inne och lägger pussel, ritar, bygger lego, bakar lite...
Nu har två av barnen åkt, dottern kommer snart tillbaka, hon ska göra sin praktik på hemmaplan och blir här drygt ett halvår. Göteborgssonen vet man aldrig när man ser nästa gång. Jag har sagt det förut men det ÄR skrutt att Sverige är så avlångt och att flyget tar så mycket betalt...
Skånefamiljen får vi ha kvar några dagar till men det närmar sig deras hemresa också. Har börjat prata med Abbe om att de snart ska åka hem och nu säger han inte "NEJ, vi ska inte åka hem!" utan nu är det mer "Inte just nu men snart. Jag ska sjunga krokodilen åt mormor och morfar och dagis.."
Abbe har läst alla rader som finns om 3-årstrots och mellan varven kan denna härliga goa unge vara en riktig liten plåga! Allt ska vara efter hans premisser och går vi inte med på det så blir det ett förfärligt liv. Men vi får många skratt också. Senaste kommenderingen fick jag ikväll när jag gjort honom nattfärdig och vi skulle gå upp och lägga oss, då säger han "Stå här och ropa på mej!" och så sprang han iväg för att krama farfar och mamma medans jag skulle ropa på honom. Sedan fick jag order att stanna nere när han gick upp för då skulle han ropa på mig. Ja ungefär så förflyter våra dagar.
Emil är en väldigt förnöjd lite parvel men nu har han börjat vända sig från mage till rygg så han är på gång! Lugnet varar nog inte för evigt där heller!
Och ingen av dem säger att jag ska sätta mig vid datorn och blogga så det får vänta. Jag har annat att göra.

Brrr..

 Kallt!

Vi har knappt varit ute de senaste veckorna.

Kallaste dygnet var det drygt 30 minusgrader...

Strike!

Igår vågade vi oss ut. 

Körde till bowlinghallen.

 Abbe hade full koll på alla "bollar". 

 Ger pappa goda råd.

 Kolla! Farmor fick ner alla pinnar!

 HEJA! 

Bättre hejare får man leta efter.

Emil sov sig genom matchen.

Hoppas den lite mildare temperaturen stannar så vi vågar oss ut fler gånger.